kvar

har nog förstått nu att det inte finns något kvar, det kommer aldrig gå att laga.. det är över.. det gör ont men det går inte.. jag måste släppa taget, släppa taget om allt det som fanns & finns..


I've been treated so wrong
I've been treated so long
As if I'm becoming untouchable

Well, is it dark enough?
Can you see me?
Do you want me?
Can you reach me?
Or I'm leaving

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0